jueves, 8 de marzo de 2012

Två perspektiv, två vägar – Schyman och Rosenberg samtalar om feminismen i dag i Sverige

Tisdagen den 6 mars öppnade Bar Grön Deluxe dörrarna i kägelbanan för allmänheten att delta i ett evenemang ägnad åt bland annat miljöpartiets pappakampanj, men också väldigt intressanta samtal/debatt om feminism i Sverige. Bland de inbjudna fanns Tiina Rosenberg och Gudrun Schyman som fick tid att samtala med varandra om feminismen i Sverige. Vänster feminismen måste ta mer plats och utforma en fördelningspolitik som gör att de mest förmögna ger mer. I övrigt kommer inte orättvisorna att upphöra, menar Tiina Rosenberg. Gudrun Schyman tar avstånd från den ståndpunkten och menar att feminism kan omöjligen handla om en ”höger” eller ”vänster” fråga enbart: ”feminism måste få vara fri och självständig. Som kärleken.” Meningarna går tydligt isär i denna punkt. Men vart börjar denna meningsskillnad? Vad innebär dessa två ståndpunkter i grunden?

Enligt Tinna Rosenberg var Feministisk initiativ (F!) från början en vänsterfeministisk politisk parti som blev en utbrytning ur vänsterpartiet. Här fanns, menar Tiina, vänsterpartiets elittrupp av feminister där de tillsammans med Gudrun Schyman startade partiet (F!). Frustrationen som många feminister kände inför vänsterns machofasoner, och delar av den röda politiken blev det som startade hela denna rörelse. Förhoppningarna var många inför den nya utmaningen, men som allierade fanns även borgerliga feminister, något som Tiina Rosenbergs inte kunde acceptera. I sin artikel på sidan Feministisk Perspektiv förtydligar Tiina sin ståndpunkt:

”Vi behöver bra vänsterpolitiker, både kvinnor och män, men att bara vara kvinna gör ju inte en sommar. Kvinnor ska vara representerade på lika villkor, det är en demokratisk fråga, men politiken måste ha något att komma med. Jag väljer inte en kvinna om hon står för en politik som är reaktionär och konservativ.


Tiina Rosenberg, Feministisk Perspektiv


Till skillnad mot detta ståndpunkt står Gudrund Schyman som menar att feminismen måste få vara ideologiskt självständig och måste därmed ta helt avstånd från ideologiska strukturer som idag vilar på patriarkal grund. Idag dominerar männen i partiledarposter och detta är ett faktum som måste kunna ses över hela den politiska bredden. Interna strukturer inom partier går att tyda när det alltid är män som får ledarposterna.

En strategisk fråga inom politiken är tillgången till problemfolmuleringen, menar Gudrun. Den som får möjligheten att formulera problemet är den som i allra största grad kan påverka lösningen. Om kvinnor inte får denna möjlighet idag inom politiken går det inte att ändra på den patriarkala strukturen. Bland alla dessa möjliga problemfolmuleringar hör tillexempel de problem som ”kvinnor har i det egna livet; i vardagslivet, i arbetslivet, i omsorgen, i familjelivet, i sexuallivet, i kärlekslivet, och så vidare.”

Gudrun menar att språket har en stor betydelse och att definiera problemet avgör hur man ser på problemet med mäns våld mot kvinnor. Det går att definiera det hela som en gigantisk säkerhetspolitiskt kollaps eller en jämställdhetsfråga i termer av mänskliga rättigheter. Detta ska inte vara en personlig identitets fråga, men ett politisk projekt.

[1] http://feministisktperspektiv.se/2012/02/24/antifeminism-tiina-rosenberg-ser-ljuset-i-tunneln/
[2] http://feministisktperspektiv.se/2012/02/28/feminismen-maste-fa-vara-fri/

miércoles, 7 de marzo de 2012

La mujer y la fotografía
en el día internacional de la Mujer
Por: Igor Videla

La fotografía es una importante herramienta de comunicación. Lamentablemente la historia oficial de la fotografía ha estado marcada exclusivamente por hombres. Durante su inicio fueron muchas mujeres las que manejaron la cámara y que trabajaron como fotógrafas; sin embargo, pocas de estas han pasado a la fama Aquí en Suecia, ser fotó-grafa fue unos de los primeros oficios que la mujer pudo realizar de manera indepen-diente.

A continuación les presento a tres fotógrafas de reconocida reputación en Suecia y en el mundo:

Maria Hallström

En la comuna de Södertälje, ciudad ubicada al sur de Estocolmo, existió una fotógrafa llama-da Maria Hallström. Esta artista nació en 1869, y entre 1908-1924 mantuvo un estudio de fo-tografía en Södertälje, lo que la llevó a ser una gran fotógrafa local y a ser muy solicitada en Estocolmo. Maria Hallström trabajaba los negativos en su cocina y logró abrir oficinas en dife-rentes comunas de Estocolmo.

A principios del siglo 20, ir a un fotógrafo era algo de gran importancia. Al parecer uno se ponía la mejor ropa.

Sucesivamente, la fotografía fue ganando terreno como medio de comunicación y arte. Esto abrió considerablemente el oficio y un creciente número de mujeres consiguió trabajo dentro del rubro de la fotografía. En Estados Unidos, las mujeres fotógrafas lograron organizarse bajo un sindicato. El hecho de que las cámaras fueron bajando de precio -volviéndose con ello más accesibles e incluso más livianas-, empujó a más y más gente a documentar su realidad. La fotografía se fue democratizando y diferentes corrientes en el ámbito fotográfico vieron finalmente la luz.

Berenice Abbott

En Estados Unidos, el trabajo de Berenice Abbott sobre el urbanismo en Nueva York fue de gran importancia. En una de sus fotos más renombradas logramos ver el casco antiguo de Manhattan y Brooklyn. Berenice Abbott estudió el arte de la fotografía en París y colaboró intensamente con Eugène Atget.


Vivian Maier

Vivian Maier fue una niñera que emigró a Estados Unidos. Su país natal fue Francia y arribó a la ciudad de Chicago, como muchos otros, en busca de trabajo. Llegó a una familia de clase media y se desempeñó toda su vida cuidando niños y documentando la vida cotidiana.

En 2007 un joven compró una casa en Chicago y en el sótano encontró varias cajas con nega-tivos y carretes. Cual sería su sorpresa cuando entre las cajas atisbó un verdadero tesoro fo-tográfico con miles y miles de motivos de la ciudad. http://www.vivianmaier.com/

Lo bueno es que hoy la fotografía está en todos los ámbitos. Hoy todos llevamos una cámara digital, incluso en los sectores más pobres de nuestro planeta; además existen celulares con cámaras incorporadas, además de otros dispositivos de uso relativamente masivo. Redes so-ciales como www.flickr.com facilitan a miles y miles de fotógrafos de ambos géneros, la re-producción de sus imágenes.

Hoy en día el debate mediático, y en particular el debate sobre la fotografía, está muy presente y activo. En varias universidades tenemos profesoras que cuestionan la historia oficial de la fotografía. Es un trabajo importante ya que, como toda disciplina, la fotografía ha tenido sus tiempos oscuros y su historia debe analizarse.